måndag, juli 12, 2010

Selektivt seende

Charlotte Wiberg har skrivit en mycket läsvärd artikel i Expressen Kultur om strukturella likheter mellan antisemitism och islamofobi. Utdrag:
Den debatt som förs i Sverige är mindre infekterad men likartad. På flera håll tycks man betrakta antisemitism och islamofobi som så olikartade storheter att man i själva verket kan förena en vaksamhet mot det ena med en blindhet för det andra. På Aftonbladets kultursida rasar Åsa Linderborg mot Expressens publicering av Ayaan Hirsi Ali samtidigt som hon ivrigt försvarat sin egen publicering av Donald Boströms organstölds-artikel; ett stycke text som ökat på den antijudiska ryktesfloran i världen. Från Axess-håll uppmärksammar man alert uttryck för antisemitism men ser det av någon anledning som nödvändigt att försvara Hirsi Ali mot kritik.
Johan Lundberg, Axess chefredaktör, rycker snabbt ut med en halmgubbe:
"Charlotte Wiberg fastslår att kritik mot islam och islamism är liktydig med antisemitism och rasism"
I en kommentar blir Lundberg ombedd att hitta någon formulering i Wibergs text som styrker denna tolkning. Det går naturligtvis inte eftersom Wiberg aldrig påstår något sådant.

Jag skrev om samma ämne i senaste numret av Expo (ej online). Utdrag:
Inom både den antisemitiska och islamofobiska diskursen hålls kollektivet ansvarigt för vad enskilda eller grupper av judar eller muslimer gjort. Som exempel kan nämnas hur judar kollektivt skuldbeläggs för Israels ockupation av palestinsk mark eller hur muslimer och islam sätts samman med muslimsk extremism och terror. I antisemitisk propaganda påstås judar ha lärt sig av nazisterna och anklagas för att tillämpa samma politik som nazisterna. I islamofobisk propaganda är det istället muslimerna som förvaltar arvet från Hitler och islam förvandlas från att vara en religion till en folkmordinriktad ideologi jämförbar med nazism.

Tyvärr har motståndet mot antisemitism och islamofobi i vissa fall politiserats av grupper som utger sig för att hålla den antirasistiska fanan högt. Exempelvis anser Islamic Human Rights Commission (IHRC) i Storbritannien, namnet till trots, att FN:s deklaration om mänskliga rättigheter är ett ”sionistiskt” påfund. Trots att företrädare för IHRC länge spridit en hätsk antijudisk propaganda var organisationen föremål för ett smickrande porträtt i Konflikt i P1 (3/10-2009).

I Norge finns en organisation som kallar sig Senter Mot Antisemitisme (SMA), som deltagit på internationella konferenser mot antisemitism. Under parollen kamp mot antisemitism sprider organisationen istället hat mot muslimer. SMA har bland annat publicerat en hyllningstext till Geert Wilders författad av en av Eurabia-litteraturens förgrundsgestalter, Bat Ye'or.

Problemen finns dessvärre inte bara bland extremister. Debatten om islamofobi och antisemitism har allt för ofta präglats av ett selektivt seende. Den brittiska sociologen David Hirsh beskrev fenomenet såhär: ”Människor som uppvisar känslighet då de identifierar och motsätter sig den ena [fördomen] är ofta fullständigt oförmögna att känna igen och motsätta sig den andra.” Det är hög tid att den selektiva antirasismen ersätts med en konsekvent antirasism.

Inga kommentarer: